På 50-talet började fler kvinnor få jobb utanför hemmen. Det gjorde att matlagningen förändrades och man började laga snabbare och enklare alternativ när mamma inte längre la all sin tid åt köksbestyr.

Djupfrysta varor, snabbköp, färdiginlagda gurkor, gräddfil och pulverprodukterna blev populärt under den här tiden.

I Hemmets veckotidning från 1957 görs reklam för Pommac. ”Låt Pommac komma med i bilden”, står det som reklamslogan i annonsen. På fotot sitter en familj och tittar på tv – en modern uppfinning som inte fanns i var familjs hem på den här tiden.

Sandwichen var också en maträtt som var stor under 1950-talet.

I tidningen Husmodern från 1956 får vi receptförslag på mat för hela veckan. Till lunch kunde man äta smörkokt vitkål och hårdkokta ägg, plättar med sylt eller mannagrynsgröt med bananskivor. Alltid finns ett förslag på efterrätt till. Att avsluta både lunch och middag med något sött var vanligt. Ett recept man kunde hitta i tidningen var solöga, en äggrätt som ser allt annat än delikat ut. Rå äggula i mitten tillsammans med inlagd rödbeta, ansjovis, lök och kapris i ringar runt ägget. Allt ska in i ugnen i några minuter på ungefär 300 grader, eller full låga i gasspisen.

För dem som ätit för mycket av 50-talets läckerheter och gått upp i vikt finns Corriganmjölk. Drycken ersätter alla måltider varannan dag och på så sätt bantar man flera kilon i månaden, lovar reklamen. En leende kvinna äter en bit tårta och erkänner att hon har svårt för att låta bli men ändå går ner i vikt med hjälp av drycken.

Under 60-talet kommer allt mer färdigmat eftersom kvinnorna fick ännu mindre tid i köket när de jobbade i större utsträckning.

Att packa mat i rullar gjorde att ärtsoppan inte längre behövde ta timmar att tillaga. Torkad mat blev också en succé och mer eller mindre lyckade maträtter hamnade på köksborden. Ett exempel är torkad, skivad lök.

Pajer som förrätt blev också populära på 60-talet. Festerna blev enklare och mindre strikta. Det skulle vara lätt att bjuda hem folk.

Den här trenden fortsatte även in på 70-talet. I boken Bjudmat från 1974 försöker man sätta samvaron i mitten.

”Nu har vi väl insett att de trevligaste minnena från fester oftare är förknippade med människorna vi träffade där än maten som serverades”, står det i förordet.

Här inspireras läsaren till olika sorters bjudningar såsom frukostmiddag, öppet hus, knytkalas, trädgårdsfester och grillpartyn.

Om lasagne står så här. ”Alla som tycker om köttbullar och makaroner tycker också om lasagne. Det är en italiensk specialitet som består av köttfärs och plattor av pastadeg”. Här står också att plattorna är gröna eller gula, ska kokas innan de varvas med köttfärsen och kan vara svåra att få tag på. Till lasagnen serverades strimlad isbergssallad och pain riche.

 

För trots att orden är franska, heter den här typen av bröd bara pain, bröd, om man köper det Frankrike. Frågar du efter en pain riche på ett bageri i Paris skulle nog fransmännen fundera vad för slags rikt bröd du vill ha. Orden pain riche används fortfarande av många som var med på 70-talet, men nuförtiden kallas den oftast för baguette i Sverige.

Fondue var också en höjdare på 70-talet. Man doppade det mesta i det mesta eftersom det fortfarande var samkvämet som stod i fokus.

I Boken om lyckade fester från 1978 står: ”När vi vill samlas några stycken en kväll för att prata, vara tillsammans och sitta länge vid bordet – då bjuder vi på fondue”. Man skulle ha en fonduegryta och särskilda fonduegafflar med värmeisolerade långa skaft.

”Det är mysmat. Att samlas kring. Att sitta runt.”, skriver författarna till Bjudmat. Här får man också veta att man på enkelt sätt kan göra sin egen fuskfondueutrustning, så kallad réchaud, med hjälp av värmeljus, galler och en teflonpanna.

Grönpepparen var 70- och 80-talets modekrydda och kunde exempelvis användas för att krydda sill.

Frukten var också central. Särskilt den exotiska frukten som erövrade kötträtter, efterrätter, räkor, kassler, pizzor och drycker under 1970-talet och en bra bit in på 80-talet.

Med ananas och banan i maten kunde rätter lätt få prefix som exotisk, Hawaii, indiana eller africana.

Till efterrätt kunde man slänga ihop en glace au four – glass i ugn, en kallvarm dessert som mest smakade ägg och torr sockerkaksbotten.

Och ägg verkade vara en smak som gick hem på 70-talsbjudningarna. Äggtoddy var en lite matigare äggdrink som hade en naturlig del på skivorna.

I boken Bjudmat tipsar man om ett toddybord där man dukar fram ägg, socker, frukt och flaskor så att gästerna får blanda sin egen äggtoddy.

Solskenstoddy kunde man exempelvis få ihop om man vispade i lite apelsinjuice i äggblandningen.

 

 

——————————

  • Matfavoriter och annat genom 50 år
  • 1950-talet
  • Maten:
  • Grillad eller stekt oxfilé och friterad potatis till fest.
  • Kokt tunga
  • Ägg i majonnäs
  • Sagosoppa
  • Frukt i gelé eller puddingar till efterrätt.
  • Köksredskap:
  • Wettexduken
  • Elektriskt våffeljärn
  • Frysbox
  • —-
  • 1960-talet
  • Maten:
  • Landgång (med t ex lax, rostbiff och ädelost med lite grönt)
  • Coq au vin (Tupp i vin)
  • Ost- och skinkpaj
  • Köksredskap:
  • Elvisp
  • Plastfolie
  • Elektrisk mixerstav
  • —-
  • 1970-talet
  • Maten:
  • Paté med Cumberlandsås
  • Linnsoppa med hembakat bröd
  • Glace au four
  • Fondue
  • Varma smörgåsar
  • Köksredskap:
  • Lergrytan
  • Elektrisk äggkokare
  • Källa: http://www.dt.se/allmant/dalarna/maten-vi-minns-fran-forr
Emma